Forskare

En del av forskningen är gjord i laboratorium och beskriver hur ett ämne verkar på cellnivå. Det är användbart för att förstå mekanismen, men det säger inget säkert om vad som händer i en människa som tar tre pipetter om dagen. Där lutar vi oss hellre mot studier gjorda på människor.

När vi beskriver att hericenoner stimulerar nervtillväxtfaktor är det en mekanism — något som är visat i cellförsök. När vi beskriver förbättrat arbetsminne är det en effekt, och då hänvisar vi till studier gjorda på människor.

1994 isolerade Kawagishi och kollegor hericenoner ur fruktkroppen av Hericium erinaceus och visade att de får celler att producera mer nervtillväxtfaktor, NGF. NGF är proteinet som håller nervceller vid liv och får dem att bilda nya förgreningar. Hericenonerna är fettlösliga — de följer inte med i ett extrakt som bara kokats i vatten, vilket är skälet till att vi extraherar i två steg.

Den mest citerade studien är japansk: 30 vuxna mellan 50 och 80 år med lindrig kognitiv svikt fick igelkottaggsvamp eller placebo i 16 veckor. Gruppen som fick svamp förbättrade sina kognitiva testresultat — och tappade förbättringen igen fyra veckor efter att de slutat.

Cordycepin är nästan identisk med adenosin, byggstenen i ATP. Likheten gör att cordycepin griper in i cellernas signalering — den binder där adenosin normalt binder och dämpar bland annat inflammatoriska signalvägar. Halten är högre i odlad Cordyceps militaris än i vilda arter, vilket är arten vi använder.

I en tolv veckor lång studie på äldre vuxna förbättrades den metaboliska och ventilatoriska tröskeln — måttet på hur hårt kroppen kan arbeta innan syrebrist tar över. En senare studie på yngre, tränade personer såg förbättrat VO₂ max och längre tid till utmattning efter tre veckors intag.

Reishis ganodersyror tillhör en grupp som kallas triterpenoider. De dämpar inflammationssignalering via NF-κB, proteinkomplexet som slår på och av inflammatoriska gener. De är alkohollösliga, inte vattenlösliga — ett rent vattenavkok lämnar dem kvar i svampen.

Chagas svarta ytterlager består till stor del av melanin och svampen hör till de mest polyfenolrika som odlas. Polyfenolerna neutraliserar fria radikaler innan de hinner skada cellmembran och DNA.

2001 identifierades dectin-1 i Nature — receptorn på vita blodkroppar som känner igen betaglukaner från svamp. Det är den mekanism som kopplar svampens cellväggar till det medfödda immunförsvaret, och den gäller alla våra tre extrakt.

Betaglukaner fermenteras också av tarmfloran till kortkedjiga fettsyror, bland annat butyrat — tarmslemhinnans eget bränsle. Det är därför halten betaglukaner är det första vi mäter i varje sats.

Flera av de studier vi lutar oss mot omfattar 30 till 50 deltagare och pågår i några månader. De är för små för att vara sista ordet, och några av dem har aldrig upprepats av en oberoende grupp. Cochrane har granskat reishi och konstaterat att underlaget inte räcker för behandling av sjukdom.

Våra extrakt är kosttillskott, inte läkemedel. De botar inte sjukdom och ersätter inte vård eller medicinering. Det vi beskriver är vad ämnena gör i kroppen och vad forskningen hittills har visat — inte mer än så.

Varje sats analyseras av ett oberoende laboratorium innan tappning. Halten aktiva ämnen mäts mot det vi står för på etiketten, och satsen kontrolleras för tungmetaller och mikrobiologi.

Forskar du på funktionella svampar delar vi gärna analysmaterial och satsdata. Hör av dig →